I'm back! - Part I

Efter att ha fått vara lycklig ett tag och sedan trött, återvänder jag till bloggvärlden. Ja, vad händer i mitt liv?

Jo för snart 1½ månad sen började jag jobba på Miljögårdens lager i Svedala. I grunden är det liknande uppgifter som på Coop. Fast skillnaden är stor, väldigt stor. Miljögården är mindre och har därför inte samma resurser. Strukturen är urusel! Bord och stolar säljs separat, men det ena får oftast inte skickas iväg utan det andra beroende på vem du frågar. Vissa lådor ska delas, vilket är lite luddigt eftersom man själv ska känna efter om varan är för dyr i styckpris. Att lägga till tolv småsaker för tio kr/st är mer OK än två saker för 30 kr/st. En hundrig extra på en order på 16 000 kr är en bagatell, men 60 kr kan vara fy skam.

Folket på lagret är hur hjälpsamma och trevliga som helst. Problemet på lagret är strukturen (ekonomin som hindrar mycket ändring tyvärr) och polackerna. Jag menar nu inte att Polen är skit eller att polacker är dumma i huvudet utan det är kommunikationen som gör mig frustrerad. Miljögårdens systerbolag i Polen gör möbler som skickas hit, tydligen vill polackerna själva vara med och skicka dom till kunderna, så tre veckor spenderar dom här varje dag 8-20:30 för att sedan åka hem i tre veckor. Under denna period har jag träffat på runt tio polacker på jobb. En enda kunde engelska flytande, en kunde man åtminstone kommunicera lite med på engelska och en försökte med att blanda tyska och ett fåtal svenska ord. Resten kunde bara ett par viktiga ord som  "complete", "finish" eller "must control". När man får en utskällning på polska med nåt enstaka engelska ord nog för att fatta utan att kunna försvara sig så blir man så pass frustrerad att man skriker ut att man hatar stället. Det hände mig iallafall.

Nu om folket på kontoret. Mina egna möten med dom har varit helt ok, men när man hör från andra på jobb eller utanför också för den delen så undrar man vad som pågår där. Chefen har startat företaget från grunden, så hon kan sina saker. Hon verkar dock ha svårt att ta kritik eller idéer från andra. Hon kan skälla ut folk för minsta lilla misstag, även om du inte var ansvarig och dessutom på semester. Du kan få väldigt många fler arbetsuppgifter än vad du skrev upp för. Nästan alla har sina hundar där och vissa har inte bara en hund. En allergiker som jobbar på kontoret fick flytta upp en våning att det gick inte att jobba bland de andra. Att man inte kan ta hänsyn till detta och lämna hundarna hemma eller på dagis är bara respektlöst. Kunder bjuds in på utställningar precis bredvid kontorsrummen. Inte en tanke på att kunder kan vara allergiska.

Jag letar nytt jobb hela tiden och har även kollat på skolor, men jag får se vad framtiden har att erbjuda. Imorgon kommer nästa del om den senaste tiden i mitt liv! Nu ska jag ta en dusch och koppla av.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0